Du
1
2
Jag vandrar i ditt hjärta
som i en pelarsal av ljus och rymd
jag flyger snabbt och lätt som på en svalas vingar
– men det är du som råder över mig
så höga träden är och onåbara deras kronor,
så fast omfamnar de mig med sin skuggas smekning
så fritt jag strövar över gränslös vidd,
så tätt omsluts jag av din kärleks band
i vilken riktning leds jag inte av din hand?
vad kan jag vilja som du inte inte vill?
vart kan jag vända mig utan att stå inför din räkning?
vart kan jag gå förutom dit du ber mig mig komma?
– vart kan jag komma utan dig?
var kan jag vila utan att du rör mitt inre?
vart kan jag röra mig utan att bäras av din vind?
3
Du har lovat – och ditt ord står fast:
kärlek utan villkor
Inget du gör eller säger
kan rubba min tilltro.
Lägg honung eller malört på min tunga
– det gör mig detsamma.
Smek mig med din ynnest
Eller ös över mig din vrede
– det gör mig detsamma
Hedra mig som en dyrbar vän,
eller förödmjuka och ringakta mig
– det gör mig detsamma
Omvärv mig som en brud,
eller lämna mig ensam och osedd
– det gör mig detsamma
Allt jag behöver är ordet du gav,
Ty du står vid ditt ord, och ditt ord står fast till tidens slut.
4
En skymt av misshag på din panna
Och tusen solar förmörkas
Och nattens svala sammet fövandlias
Till ettrig hetta av självanklagelsens tagg
Säg: jag är nöjd – och livet leker som en fjäril
i morgondagg
Säg: jag är nöjd – och glädjens innersta späda käril
dränks i konvaljens doft då du öppnar
dess aftonkalk.
5
